Vinter, djupa drivor o korta ben!

10 01 2010

Skridskoåkande ända vid BalgöNu är det vinter. Matte är jätteglad. Hon bara älskar snö. Visst, hon har långa tassar, nej ben heter det. Mina korta benräcker inte alltid till. Framförallt inte när vi  kliver över diken. Eller går i drivor. På ett ställe fick matte nästan dra mig upp i kopplet. För ni skall inte tro att hon släpper mig lös! ”Det KAN finnas löptikar!” säger hon. Jaha, vadå. Skulle det göra något om jag spårade upp en söt liten tik? Dumheter!

Vi gick ut på havsisen en dag, men matte gilla inte att jag gick ut. Mina ben var som Bambi på hal is. Kan hålla med om det. Hon har bara två ben att hålla reda på. Men en grej är bra. Jag slipper bli blöt i pälsen och sörjig med grus o sånt under magen. Matte gillar det, men jag gillar det nog än bättre.

Vi har traskat i skogen också, smala upptrampade stigar, backe upp och backe ner. Matte säger till mig att ta det lugnt i utförsbackarna hon är rädd att ramla. Så himla dumt! Men här är det kanske en nackdet med två ben, jag har fyra, har väl alltid balansen på några ben.

Matte är SUR på mig. Riktigt sur. Jag skäller säger hon. Jag skäller varje gång hon svarar i telefonen. Hon har till och med mage att säga jag är som en barnunge. Står och hänger vid mamma när telefonen ringer, gör allt för att få uppmärksamhet. HM, hon har egentligen inte fel, men det erkänner inte jag!

Sen skäller jag när jag är ute i trädgården. Skäller på pinnarna jag letar upp, på änderna som flyger över. Men det värsta säger hon är – jag skäller för att jag vill inte vara ensam ute. Jag vill ha någon att leka med. Men om jag har en pinne ute i snön och skäller på den, då skällerjag på den  för att den inte rör på sig, bara ligger där stilla på marken. Jag vill att den skall flyga iväg. Då skäller jag, ända tills matte tar in mig och säger att jag stör grannarna. HM, inget kul inte.

Idag kom min väninna Siri hit. Hon har-hade ett sånt där halsband som luktar modersmjölk. DET hade matte fått för sig köpa ett till mig. Så hon ringde Siri´s matte o fråga om det funkade. Då kom de hit och så tog Siri´s matte av henne halsbandet och satte det på MIN hals. VA? Vilken grej! Siri slipper det och jag får det. Men kul var att Siri kom. Vi var ute i trädgården och kuta runt i snön. Alla fåglarna flög snabbt iväg, fasanen sprang ut genom stängslet. Det gör de rätt i – Vi ÄR fågelhundar!Fasanen blev störd i sin morgonsömn vid väggen

Men, det var konstigt! När vi skulle ut o gå o matte koppla mig BRUKAR jag skälla ivrigt. Det gjorde jag INTE nu. Sen när vi kom hem fick jag gå ut i trädgården, jag var ute i över fem minuter – jag skällde INTE en enda gång! Men det var för att lura matte, vänta bara. Det kommer en dag i morgon också!

WOFF på er!


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: